Det är säkert att det blir Säkert!

Som på ett bananskal halkade jag in på Debaser ikväll och fick en gratis biljett till Säkerts sedan länge utsålda spelning (och en gratis öl).
Jag hade förväntat mig tårar i floder. Det finns ingen skiva jag lipat så mycket till som "Säkert" som kom när jag gick i nian. Shit alltså. Och så fort jag känner mig lite nere så är det alltid någon av Annika Norlins sånger som jag lite vemodigt nynnar på.

Men vad hände då? Nej ingenting. Jag var bara fett glad och dansant. Självklart skrynklades ansiktet ihop och ögonen vättes när hon spelade "Någon gång måste du bli själv", men annars så hände det så mycket mer.

Jag kanske börjar bli vuxen. Att fälla tårar över pojkar jag aldrig kan få kanske tillhör en svunnen tid... Bra i så fall.

Igår var jag på lägenhetsspelning i Tyresö. Lineuppen bestod av följande: Bristlemouth, Karantän och förihelvete jag!!! Jag var asbra. Jag hade en unplugged spelning med levande ljus under earth our. Jag är fortfarande i extas.

Ljud och bild från detta magiska event kommer självklart inom kort.

Deppigt värre

Den senaste tiden har jag sett människor som tigger om pengar varje dag i tunnelbanan. Jag överdriver inte, varje dag, jag har haft koll. Det kan betyda två saker:

1. Jag har blivit mer observant
2. Det har ökat

Jag lägger min röst på 2. Lägger man ihop det ena och det andra, läser lite Marx och deppar lite så är ju skälen uppenbara.

Jag tänkte inte göra något långt politiskt inlägg nu, det är jag inte i form för. Men jag tycker alla kan ägna några minuter till att tänka på samhällets förfall. På Marx. Och så kanske lite förtryck i allmänhet.
Jag tycker i alla fall att det är läskigt när man tänker på vart det här landet verkar vara på väg.


Nu vill jag gå över till något helt annat

Jag har i hela mitt liv haft svårt att sova på natten, å jag gjorde en lite postironisk konstfilm om det. Håll till godo.

Anna Tipsar #4 Menskopp

Medan jag ligger här i min säng, snoret rinner, huvudet dunkar och febern gör så jag yrar fram både det ena och det andra, vill jag passa på att tipsa om en sak alla vet om men ingen köper.

MENSKOPPEN!
Damer, herrar, ungar och hundar! Lita på mig när jag säger att livet blir en fröjd med denna silikonkopp. Låt mig bjuda lite på mig själv och ge er exempel på riktigt tokroliga små händelser och goda skratt som menskoppen givit mig. g

1. När jag kokade den efter en veckas användning, la mig ner i soffan för att slösurfa lite men slutade med att se tre avsnitt utav Six feet under istället för att stänga av plattan.

2. När jag sedan köpte en ny och Helle och jag invigde den genom att skåla i gin med den.

3. När jag tömde den på Jacob och Adams vita badrumsmatta.

Man kan tillexempel köpa här, här och här

Vit Päls

Nu kommer Leo tycka att jag är hipster-indie-tönt men jag får ta det. Igår var jag och såg Calle från Vit Päls när han sjöng på baren Noel's.
Det var väldigt mysigt och roligt, dock körde han för lite låtar. Jag önskade så klart min favorit Hemsläp Blues som jag talat om innan, men den ville han inte spela, han hade glömt bort texten men medgav att den faktiskt var väldigt bra.

Innan spelningen fick jag och Jacob även en otroligt exklusiv intervju med Calle som vi tänker använda i nästa nummer av Jacke B - Ett livsstilsfanzine. Nu ska vi bara gå igenom en halvtimmes bandat material och plocka ut de godaste bitarna.

Innan spelningen kom igång värmde Calle upp publiken med lite Passa Guran, jag filmade lite.

Anna Tipsar #3

Se kortfilmen Nudisten av My Sandström

(senare idag ska jag lägga upp lite film från Vit Päls spelningen jag var på igår, jävlar vad bra det kommer att bli)

Anna Tränar gitarr

Jag sitter och tränar gitarr. Jag filmade när jag framför första versen av
Ballad vid minnet av en kamrat med Dan Berglund

Det som är bra med det här klippet:
Jag bjuder på mig själv
Jag har en vacker ton
Jag sitter i ett konstnärligt motljus

Det som är dåligt med det här klippet:
Gitarren är ostämd
Jag glömmer texten
Jag spelar fel
Av nån anledning blev det sjukt osynkat

I mitt nästa liv köper jag en Iphone

Idag har jag lagt in mobilbilder på dator (och många andra hushållssysslor tex. städa, diska, ack så som den skurkärring jag är)
När man lägger in mobilbilder på datorn så slås man av två saker:

1. Det är mycket sämre kvalié än vad man trodde. (Man är inte längre stolt över att ha en mobil a lá 40 år)
2. Jag har ingen som helst skamm i kroppen verkar det som.

Det jag har kommit fram till att jag smygfotar väldigt mycket människor, och sen glömmer jag bort det. Här är några av mina favoriter:

Här ser vi än typisk knegare. Det tyckte jag var kul, född och uppväxt i en medelklassfamilj, som jag är.

Här kan vi skåda en, kanske 65-70 år gammal farbror som i sin ensamhet bygger med klossar i barnrummet på tekniska museet. (Obs. att han verkade vara där ensam). Måste också tillägga att även jag var ensam på museet denna eftermiddag. Men jag hade plankat in.

Ha! Där lurade jag er allt! Det är ingen riktig människa som gått av som ni trodde, det är en benprotes.