Dagens teckning #4

hehe. Där lurade jag er allt. Inte är det en bild om dagen inte. Tydligen. Här kommer i alla fall en till!

Dagens teckning #3

Dagens teckning #2

Dagens teckning #1

Hej! Jag tänkte att jag skulle försöka med ett nytt projekt. Slänga ut lite gammla serier och teckningar som jag gjort. Det kan väl bli festligt? Ska få ut en om dagen var det tänkt ja!

Först ut:

I morse när jag drunknade i skam och lycka

För två veckor sedan försvann min plånbok. Den innehöll allt från pengar, till legg, till passerkort, till bibliotekskort på Stockholms bibliotek, till busskort.
Jag har varit lite slö och levt på mycket lite pengar, samtidigt som jag lånat ganska friskt av andra utarmade fattiglappar.

I morse åkte jag spårvagn. Icke observant som jag är såg jag inte när kontrollanten steg på. Icke observant som jag är så var det inte heller den första gången, bara några dagar tidigare satte jag in 1200:- kronor på Västtrafiks konto. I princip kände jag i detta ögonblick att livet var slut.

Jag började "leta" i min ryggsäck efter ett busskort jag låtsades fanns. Jag letade och letade samtidigt som jag försökte dölja hur röd jag var i ansiktet och hur mycket mina händer darrade.
Efter ett letande som kändes som en evighet hittade jag "min stulna plånbok". En sådan fruktansvärd skam sköljde över mig att jag nästan började gråta på fläcken. Så jag gav kontrollanten kortet som jag trodde hade gått ut för en vecka sen. Och det funkade tydligen för sen gick den och jag gick av.

Även fast jag känner mig som världens mest oansvariga och slarviga människa är jag ändå lite nöjd.

Fitness 24seven

Inatt när jag gick hem och filosoferade över livet, kärleken och oändligheten (ni vet som man alltid gör halv två efter en lyckad after school) lyssnandes till MEN så gick jag förbi min granne "fitness 24seven". Såklart hat jag alltid ansett konceptet vara en bluff. Inte kan väl en människa med någon så när självrespekt gå och träna under de mer onormativa träningstimmarna på dygnet? Alltså typ 16-20 tänker jag mig då.

Men ack så fel en stackars krake som jag kan ha. Halv två, en fredag så stod där alltså tre personer och pumpade röven av sig.

Vilka är då dessa personer?
Jag tänker mig det här senariot:

- Jobbar heltid. Kanske går av passet runt åtta tiden.
- Har jobb som kankse, bartender.
- Har en självbild där matcho-kulturen överskrider allt och den muskulösa välsvarvade kroppen ses som den ultimata statussymbolen.
- Har helt enkelt inga andra intressen än att forma sin kropp till en hård klump.

Spontant känner jag att detta liv inte är något för just mig. Jag har också svårt att acceptera att andra människor väljer att leva på detta sätt.
Om detta grundar sig i min ilska mot fysiskt arbete eller om det bara är män vet jag inte.
Det tål att tänkas på.

Kul att blogga. Godnatt!

Tanka bilen, nu kör vi!

Hej hopp!
Nu är jag här igen efter en otroligt aktiv sommar. Sommarlovet är slut och jag ska börja blogga igen.
Ny grej, jag har flyttat till Götefisk och börjat plugga feminazistkunskap, det är nog mycket sånt som den här bloggen kommer att handla om framöver tror jag. Detta har jag firat med att snagga mig millitärkort.

Just nu bor jag i ett vegetariskt jakt-kollektiv. Såhär ser vi som bor där ut:

Jag vet att det var lite löjligt att ta en så snygg bild på mig själv. Men jag vill ju visa min bästa sida nu när jag är i en ny stad och allt.

Jag är inte arbetslös, jag har slutat jobba.

Idag ska jag Adjöss och tack för fisken till mitt arbete som jag haft sedan September.
Nu tänker ni: shit hon är arbetslös. Haha ägd. Nej.

Imorgon åker jag till barnens ö och jobbar på Kollo. Flaxad tjej, eller hur?

Sen har jag semester. Sen ska jag på kollo igen. SEN blir jag studerande. Pengarna rullar in.

Det går bra nu, kompis det går bra nu.

Medens ni tänker på er egen livssituation, lyssna på Liv

Ritar serier.
Men det blir bara oseriöst allting.

ÅkA bil

Jag sitter i en bil och surfar med iphone. Jag tror att jag börjat fatta charmen med den här produkten lite grann. jag har läst per ströms blogg och facebookat, jag har ockSå kört bil.

Lagamati

Hej och hå. Nu ska vi laga mat tillsammans igen.
Eftersom att mitt kök ser ut som en ko på slakthusbesök så har vi inte tillgång till redskap. (knivar, skärbräda, etc.) Så idag blir det inte så prentantiöst. Men det blir billigt och kanske till och med gott.

Då börjar vi, dagens maträtt är: Pommes med bönsallad. Hej och hå, vad exalterade alla blir!

När man lagar mat behöver man ju självklart en apertiff, aptitretare. Idag innehåller den Cola och Lantchips. Vilken vardagslyxare jag är, och det här är ju bara lunch.

(Jag tog ingen bild på de frysta pommes frittesen men, de ligger vid sidan och väntar på att ugnen ska bli varm) Medans gör vi SALLAD!

Jag hittade några odefinerbara bönor i kylen. Slänger i dom. AB Böna och be

Slänger också i några halvt skrumpna gummiartade champinjoner. Bryter sönder dem lite sådär fräscht som de egentligen vara gör på TV, ni vet.

Sen är det bara att vänta på att potatisen ska blir klar. (samtidigt som man lyssnar på Tankesmedjan)





Sådär, nu är det klart, och jag har till och med hunnit springa ner i tvättstugan en sväng, maken till tjej va?

Den här maträtten planerar jag icke att göra om faktiskt...
(uppdatering, nu har jag ätit upp allt, det var skitäckligt faktiskt)

Veckans googling

Se här barn. Om ni googlar som idioter, då hittar man inte heller det man söker, utan man kommer in på denna gudsförgätna plats.

Stockholm

Jag ska flytta ifrån Stockholm.
Jag har börjat inse det nu.

Om mindre än tre månader så kommer jag inte bo här. Jag kommer ha en extremt limiterad umgängeskrets. Inga bästisar. Inga självklarheter. Inga säkerheter. Ingenting.
Och jag vet att jag antagligen kommer gråta, sakna, ångra mig och allt det där.

Men jävlar vad skönt ändå. Att ta en paus från denna ormgrop.

Anna Tipsar #6 Sommarhit

Här är sommarhiten 2011.



Musik: Lucky Luke/Anna H
Video: Anna H/Lucky Luke
Övriga medverkande: Hätm

Ett till musikalsikt tips:

Lidande

Jag skulle vilja göra en film om lidande. Det skulle vara en sån där film där man parallellt får följa kanske fem eller fyra olika människors tragiska livsöden, kanske vävs de samman, kanske inte, men man hoppar fram och tillbaka så att man aldrig hinner tröttna. Det gemensamma skulle i alla fall vara att alla led på ett eller annat sätt. Jag ser det framför mig ganska tydligt.

Person 1: Asylsökande flykting. Gömmer sig i nån lägenhet, för att han/hon blivit utvisad. Apatisk, deperimerad osv. osv. Kanske har något litet barn.

Person 2: Personen med krossat hjärta. Någon patetisk sate som inte kan komma över någon long lost love. Det här är personen som alla kan identifiera sig med men som bara är för mycket och man blir tillslut irriterad över att personen är så fruktansvärt tragisk och patetisk.

Person 3: Ett mobbat barn. Gärna tjock, gärna glasögon. Den klassiska. Alternativt en person som bara är extremt ensam, kanske blev mobbat som barn. Gärna återblickar från den tiden.

Person 4: En kvinna som blir slagen i ett förhållande. Egentligen lesbisk men är fast med en galen och extremt osympatisk man. (antagligen blir hon misshandlad så svårt att hon dör i slutet)

Person 5: Alkoholiserat knegare. Jobbar på fabriken, super, blir utsugen av kapitalismen.

Tänk gärna ut fler karaktärförslag och gör en egen film.

Håret hår

I ungefär ett års tid har jag utfört ett diskret experiment som jag hoppas inte har gjort allmänheten någon större skada, jag har inte en enda gång tvättat mitt hår. Jag har blött det, ja, men aldrig använt schampoo, balsam, lotion eller tvål eller något annat.
Idag gjorde jag det.


Min hypotes: Håret skulle bli torrt, delvis fräta bort och bli alldeles fnasigt.
Resultat: Så vitt jag ser hände det ingenting mer än att röklukten försvann.

Sedan ägnade jag lång tid åt att vattenkamma det. Det var kul.

UPPDATERING!

Nu har håret torkat, och vad hände?? Det blev helt fluffigt, glansigt och flygande. Spännande. Ungefär det som de säger på schampooreklamen ska hända. FANTASTISKT!

Vad vill du ha?

Jobb 4 timmar, äta coscos-sallad, dricka öl, lyssna på vit päls.
Nu är det fredag och helg.

Fast snart är det måndag igen.

Late night show

Såhär ser jag mest ut. Det är mörkt, mina öron kliar för jag har haft hörlurar i 3 timmar och börjat svettas. Jag kollar på tv-serier halva natten kort sagt.

Saker jag kontinuerligt ser på just nu:
Community
Daria
United States of Tara
Game of thrones
Glee
Skins

lite mer sällan:
Office
Parks and recreation

saker som jag ska se:
flight of the conchords

Saker jag längtar till:
Breaking bad

Förövrigt har någon okänd person loggat in på Spotify på min dator. "Vespertin" vem är du? Du är inte kopplad till facebook, har två vänner som heter "bondagelover" och "JFernelius".

Har massa spellistor med namn som 1 maj, queertopiafestivalen 2010, evigt systerskap, indie och brudar.

Beskrivningen passar inte in på nån som jag känner. Om du inte snart ger dig till känna så lyssnar jag slut på dina 9,5 timmar som du har kvar!

Skägg, igen

Efter att ha skådat många häpnadsväckande och intressanta skägg under SPX11 så har min skäggkärlek börjat blomma igen. Att jag nog aldrig kommer att få hårväxt i ansiktet för än vid 90 års ålder är någonting som stör och grämer mig ganska så mycket.



Nu ska jag sätta mig ner och skriva några dikter på ämnet.

Modeblogg

Alla bara tjatar om internet. Bah: aa internet är så bra. Man kan hitta allting. Allt går att göra. Man kan nå ut till så många. jaaadaa jadda jaada.
Men just nu känner jag: jag gitter inte komma på nånting man kan göra på internet, förutom att blogga om det. Så jag gör ett inlägg om mode, så att det här blir en tillfällig modeblogg.

Kända och mindre kända outfits av mer eller mindre kända personer:

Här ser vi den klassiska "autonomvänster-jagklärmigikläderjagintekanbetalaför"-killen. Den är mycket enkel att definera och alla vill ha den. Tracktops i märken som fred perry och adidas, rutiga skjortor för 1000 spänn i samma stil, smala jeans. Vita sneakers. Pojken till höger har valt att visa sin politiska tillhörighet med att även inkludera en Säkert!-tröja. Så att ingen ska tro att han är intresserad av fotboll påriktigt.
(Det tillhör dock inte stilen att ha shorts)

Den här stilen kallar den allra modemedvetnaste "att fullständigt tappa konceptet efter att ha set fucking Åmål för många gånger" och behöver kanske ingen närmre analys.

Den här kalls "en helt vanlig kille". Bärs oftas av män som saknar någon direkt ambition i livet utan bara vill slappna av och ha det trevligt en stund. Skön lössläppt skjorta, lite sådär smygpatchade byxor och gärna en skateboard som accessoar.


(ps. snart ska jag lägga upp massa serier, orkar inte vara exklusiv)

Bästa helgen på 1000 år.

Jag vill inte skryta. Men jag har haft en helt epic jävla helg. Jag har partat som ett svin, sett vitt päls, men inte minst så har jag spenderat ungefär 15 timmar sittandes på SPX. Idag har jag också shoppat som den rika kvinna jag är.

Men det är ju egentligen bara en parentes.
Det jag ville komma till egentligen var endast skryt. Jag och Jacob har har gjort av med alla våra tidningar. Tjänat 340 spänn. Helt overkligt sjukt. Men det var egentligen inte det jag skulle skryta om heller. Nej. Jag vill skryta om en person som köpte #3 av Jacke B och Anna H, ett livsstilsfanzine. Efersom jag på ryktesväg fått veta att personen i fråga googlar sig själv bifogar jag en smygbild som jag tog igår. Alltså dagen innan själva utbytet mellan pengar och zine skedde.

Ser ni vem det är? Ja jävlar. Jag säger då det.

Helle ignorerar mig

Idag blev jag leggad på Hemköp när jag skulle köpa en burk lättöl till jobbet. Jag trodde alla barn sprang runt och drack lättöl tills deras magar sprack allt innehåll rann ut. Jag blev bestört.
Ikväll ska jag och J pynta vårt bort inför SPX11. Det kommer bli asfint.

Anna Tipsar #6 SPX

Halla!
För några dagar sedan stod jag och Jacke och kopierade papper på vår gamla gymnasieskola. Det var helt klart festligt. Så nu står vi med alla tre upplagor av vårt supersöta fanzine, som vi kommer sälja i helgen.

Kom till SPX seriefestival i helgen (kulturhuset) och bli lika starstrucked som jag kommer att vara. Puzz!

Homofobi och pudlar

Nu har mitt människoförakt börjat blomstra igen. Big time. Och att nykter åka tunnelbana vid tolvtiden är väldigt tacksamt om man vill hata lite. Mittemot mig satt två pudel/hård/ful/äckel-rockare som var påtagligt berusade. Det berättade de också för varann hela tiden. Alltså att de var berusade. De gick igenom många intressanta ämnen och på det stora hela förstod jag ungefär att de varit och förfestat var för sig, var på väg till grundbulten men någonstans på vägen insett att de ville ligga med varann istället. Sen sjöng de Mimikry, som om allt inte var tillräckligt jobbigt innan.

Men. Den intressantaste utläggningen var den om vad ordet homofob innebar. Jag har alltid trott att det betytt ungefär "en omotiverad rädsla/hat/ogillande av en person enbart för dess homosexualitet". Jag har länge varit lurad. Nu har jag trätt in i de upplystas ljus.
Egentligen betyder det:
En kille som beter sig som en "bög" fast är hetero.

Jag fick cancersvulster i öronen bara av att lyssna på människorna. Varför kan alla inte bara vara smarta och intressanta? Jag vet inte.

Nu blir det Misfits hela natten, imorgon ska jag börja mitt nya projekt:
Göra om hårdrock- och metal-låtar till svenska popballader.

Gonatt

20

De senaste dagarna har mycket av min tankeförmåga gått åt till att tänka på att jag är 20 år. Det har liksom tagit över lite av de vanliga tankarna (men som fortfarande finns kvar såklart) så som:
"När har jag nästa rast?", "När kan jag äta nästa gång, och vad?", "Vad ska jag göra när jag kommer hem?", "Vad skulle jag säga till den och den personen om vi helt random stötte på varann just nu?", "Vad skulle jag säga på den eller den personens begravning om den helt knall och fall dog just idag?".

Istället för att tänka dessa otroligt givande och filosofiska sakerna så har jag alltså tänkt på min ålder. Alltså 20. Jag har aldrig tidigare reflekterat över min ålder.

När jag nu är 20 lämnar jag nu alltså socialgruppen "tonåring" och blir på pappret "vuxen". Denna kommer jag att tillhöra tills jag blir typ 65. Då tillhör man ioförsig fortfarande gruppen "vuxen", men man är även "Pensionär/gammal".

Jag måste alltså kunna umgås och socialisera mig men människor som är mellan 20 och 64 år gamla. Det känns väldigt jobbigt. Vad säger man till vuxna människor? Vad pratar man om? Hur går snacket?

Jag har inbillat mig att människor tycker att 20 är ett magiskt tal. Jag har mött mycket skratt och flin när min ålder fortfarande började på 1. Jag inbillar mig att så icke är fallet längre. De som är äldre än mig är fortfarande lika mycket äldre. Men det känns som att skäggiga 25+ män inte kommer skratta lika högt. Eller vafan vet jag vad som rör sig i sådana människors huvuden.

Nästa fråga är, när blir man egentligen kvinna? Jag hoppas att jag aldrig blir det. För det vore extremt obehagligt.

Systembolaget

I Lördags fyllde jag 20. Då gick jag till affären man annars inte får vara i. Det var både roligt och lite spännande. Jag handlade ganska mycket olika saker. Funderar på att gå dit imorgon också bara för att kika lite. På det stora hela var det en ganska angenäm upplevelse faktiskt.

Uri Geller

Idag läste jag City. Hela City. Det var väldigt torftigt och fattigt på information i City. Det tog kanske en kvart om man inte tittade så noga på annonserna. Jag tror aldrig jag läst City förut. I City stod det dock en intressant notis om Uri Geller.

I stora drag så handlar det om en galning som polisanmälde Uri Geller och anklagade denne för att ha stulit en hundralapp genom TV-rutan. Sånt här fullständigt nonsens finner jag alltid lika roande. Funderar på att göra något liknande själv.

För övrigt så är Uri Geller nära vän med Arne, som är Toras (hennes konstblogg) släkting. Han är också magiskt och har trollat med något kopparmynt i ett flygplan eller hur det var.

Nu är det Påskhelg. Det ska jag fira med att vara extra god och kristen.

Google

Senaste dagarna har folk inte googlat så mycket verkar det som, eller i alla fall googlat och kommit in på mig. Men här är en som jag gillade:

Kan personen som googlade det här snälla höra av sig och berätta bakgrundshistorien till detta? Jag föreställer mig att det är något jättemysigt i stil med:

"Hmm... undra vad anna o leo o adam gör ikväll... De kanske ska gå på någon rolig fest eller kanske åka skateboard. Undra om de rider på små hästar. Bäst att kolla google, google vet allt! Jag kanske hittar dem på google-earth!"

Vår, fresh

Jag har lagt till mig en obehaglig vana senaste veckan att köpa medtagbara, helt okej dyra, kaffemuggar av papp mellan mina kunder på jobbet. Sen går jag och sippar av dessa iklädd lite för hela och rena kläder samt en vit jävla tygkasse hängande på armen. För att inte glömma den fåniga välkammade frisyren och de moderiktiga solglasögonen.

Kort sagt. Jag har blivit ett riktigt vårfräscht hipster-kap.
Om någon känner någon som är villig att gå på en dejt till mig, skriv gärna namn och nummer i kommentarfältet.

Sälj din själ. Billigast vinner.

Först går man i skolan 9 år för att komma in på gymnasiet.
Sen går man i gymnasiet 3 år för att komma in på universitetet.
Sen går man universitet 3-4 år för att skaffa ett högavlönat jobb. Eller så skaffar man ett lågavlönat jobb.
Sen jobbar man i 40 år.
Sen orkar man inget mer.

Jag har ungefär 5 timmar/dygn att disponera till vad jag vill. Där räknas inte äta osv. 5 timmar av 24.

Jag vet inte vad jag vill komma. Men det känns inge bra.

För att pigga upp stämningen ska jag lägga upp den bästa bild jag någonsin har tagit.

Hårda grymma värld

Tunnelbaneupplevelse 1: Nyss när jag kom hem (00.35) så stod det inte en, inte två, utan TRE (3) stycken ordningsvakter (alltså sånna utrustade med batong, vinröda jackor och guldbrickor) vid spärrarna vid Thorildsplans tunnelbanestation. De hade bildat en blockad framför spärrarna så att man inte kom ut från perrongen utan att visa färdbevis. Jag hade färdbevis.
Vid den här tiden på dygnet går det av omkring 2 personer per tåg skulle jag tro, och det är tio minuters trafik. Alltså omkring 12 personer på en timme.
Kände SL att det var en så fruktansvärd våg av plankare just på thorildsplan att de måste kalla på hela försvaret? Eller ska de bara stå där och spöa fyllon som ranglar hem efter en helkväll på Dovas Fridhemsplan?

Det är synd om människorna.

Tunnelbaneupplevelse 2: Jag ser folk som tigger i tunnelbanan varje dag. Flera gånger om dagen. Senaste vintern har detta eskalerat. Jag har ingen statistik men jag har en känsla, en stark känsla. Hur kul är det? Det är ju typ det yttersta beviset på att Sverige blir mer och mer åthelvete. Skitland.

Det är synd om människorna.

Cykla hem, köra bil, åka släde

Idag kan jag med med rak rygg och med stolthet i rösten presentera att jag släppt ut åtskilliga mängder Dioxidum carbonis, även kallat CO2 eller Koldioxid eller i folkmun; farliga släpp. Jag har nämligen övningskört. Jag var verkligen briljant. I sommar blir det bilutflykter för hela slanten. Livet på landet liksom. Truck och brudar.
Saker jag inte har dåligt samvete över är till exempel det här:

Det går bättre att vara ensam när man låssas att man inte är det

Sitter och lyssnar på The Crying Light med Antony and the Johnsons, den skiva jag lyssnade absolut mest på i oktober/november 2010. Har inte lyssnat på den sen dess en enda gång tror jag. Gud så vackert.

Jaja. det hade faktiskt inget med saken att göra. Jag har lagat mat idag. Det är tråkigt, hemskt och aningen sorgligt att laga god mat till sig själv. Så jag låtsades att jag lagade mat med ett annat syfte än att jag bra skulle äta upp det senare. Jag skulle lära er att laga mat så att vi sedan kunde äta det tillsammans!
(Konceptet är snott från en annan blogg)

Let´s start!
(alla lösryckta citat är såklart från allas vår raring Per Morberg)

"Min jaktkompis Mats bor bara en halvtimme bort med båt"

Matlagningsdryck är självfallet Coca Cola, en vardag som denna.
Och soundtracket till matlagningssessionen går givetvis att finna här

"Morötter gillar sandig jord. Grovsköljningen gör jag i trädgården"

Potatis, morot, selleri. skala. tärna. koka i bulljong. Lantlig grönsaksbuljong i pulverform förslagsvis.

"Ibland när jag går till hallen för att handla är jag hungrig, och när jag går ut är jag mätt.

Hacka ner purjo, vitlök och gullök. Det ska vara lite grovt. (nästa gång gör vi 5 sorters stuvade lökar a la Pelle-Kock) Släng i det i kastrullen med andra som redan kokat ett tag.

"Ta upp den då! Ta upp den då! Efter flera minuter vände gäddan upp buken ur vattnet. Då förstod vi hur stor den var. Den vägde 16,5 kilo"

En vit fisk och sån här fejkad krabba. Skär i bitar och släng i med resten. Det gör inget att det fortfarande är fryst.

"Det ljuva livet, ett glas fläderblomssaft på verandan"

När det nästan kokat klart, pressa i rikligt med lime och hacka i några tomater. Salta och peppra likt en kvinnas behag.

"Där jag bor har det funnits vildsvin sedan slutet av 70-talet. Men nu har de brett ut sig över stora delar av landet, och snart kommer vi att skjuta mer gris än älg."

För att den äckliga färgen som nu blivit ska försvinna kan man ha i det sista av mjölken man har hemma. (som tur är har jag köpt ny så det blir oboy imorgon också)

"Jag är lite kinkig med fisklukt. Den brukar sitta i länge om man rensar fisken utan plasthandskar"

Grattis! Det är klart. Det ser inte mycket ut för världen, nej det ser faktiskt riktigt äckligt ut. Men det var asgott. Det var limigt, vårfräscht, och vardagslyxigt. Kalla det att unna sig. öh



ps. för att knyta an till början, jag gråter, allvarligt. så jävla fin skiva.

Tävling! Fint pris!

Jag har läst många bloggar. En vanlig trend jag har upptäckt är att alla har tävlingar, speciellt UngMamma-bloggar och mode-bloggar. Dock har jag varken fina kläder eller ett barn, men en tävling ska jag ha.

Under en blöt kväll på Babasonic (där det brukar se ut såhär) fick jag ett halsband av en gammal fritidsledare. Jag tänker inte lotta ut det.
DÄREMOT tänker jag sätta in en bild i den eftersom det är en medaljong.

Tävlingen går ut på att nominera personer, könsorgan eller djur som jag borde ha i medaljongen. Flest nomineringar eller den jag tycker är bäst vinner. Tävlingen tar slut när förslagen börjar dö ut.

Jag förväntar mig att det kommer rasa in kommentarer.

Toaletten. Människan som förnekar sig själv

Här kommer ett inlägg som nog inte kommer tillföra världen mycket gott, men vafan.

Människor går längre och längre ifrån det "naturliga". Vi lever i bostäder som inte påverkas av klimatet utanför. Vi går i kläder vars material inte går att hitta naturligt någonstans på jorden. Vi äter mat som har så dålig verklighetsuppfattning att den själv inte ens kommer ihåg vad den består av.

Deoderat, shampoo, dusch cremé, hårspray, och tandkräm gör så att alla lukter försvinner. En stor del av alla människor skär av det mesta av sin kroppsbehåring för att ännu mer likna en platsfigur, en luktfri docka. Smink, vax och rakhyvlar, hårborstar.
Med sköljmedel, tvättmedel och såpa luktar våra kläder kemikalier och vanvett.

Vi har gått så lång att det är svårt att urskilja att vi fortfarande är varelser av kött och blod, som hela tiden producerar illaluktande gaser och fräna dofter.

Men det är så lätt att spräcka den här fasaden av perfektion. Låt mig presentera, Badrummet!

Vitt kakel, dämpad belysning med hjälp av spotlights, levande ljus, blommor, en mysig tavla, kliniskt rent, vitt, vitt, vitt. Så himla jävla fräscht. Allt detta, enbart för att dölja detta faktum att vi faktiskt sitter och skiter där inne. Det går inte att komma ifrån. Det går inte att tvätta bort. Det måste göras.
Det ser äckligt ut, luktar äckligt och smakar antagligen väldigt illa också. Och det är oftast inte najs.
Det slabbar, det är jobbigt osv. osv.

Ungefär det här har jag tänkt på varje gång jag suttit på dass de senaste månaderna faktiskt. Varje gång. Det börjar bli tröttsamt. Ibland blir jag full i skatt. Ibland blir jag deppig över att människor är så fruktansvärt falska och patetiska.


Nu ska jag sova. Puss

(tillagt i efterhand: Som de flesta idéer lät den här mycket bättre i huvudet)

De tre välklädda männen

Igår kväll var jag på besök hos mina föräldrar i Enskede gård. För er som inte varit där så är det ett villaområde beläget strax söder om Stockholms innerstad. Det är bebott av rika, senfleragenerationertillbaka, svenskar som (har jag fått för mig) i ganska stor utsträckning röstar på Socialdemokraterna och då och då går på bankett med Håkan Juholt. Men där bor också vissa försupna fd. ministrar från Moderaterna, samt en känd bluesmusiker med MS.

Vid Linde tvärbanestation gick det också på tre unga, vältaliga och mycketmycke välklädda män, kanske 20 år gamla. Andra 20 åringar som jag känner, brukar prata om ämnen som:
Knark, musik, kommunism, Marx, kukstorlekar, Metal, punk, arbetsplatspolitik, sex, livets meningslöshet och film.
Dom här tre männen iklädda scarf, kavaj, mycket vax och rena byxor talade om:

Hängmörat kött
De frågade sig existentiella frågor som: Hur går den exakta processen till då köttet blir hängmörat? Är det bättre? Får korna äta mjöl?

Jag kände plötsligt en inre oro, hade jag kunnat bli sådär? Varför blev jag inte det? Varför har inte jag en aning om vad hängmörat är? Är det mig eller dom det är fel på? Vad är meningen med livet? Vart är världen påväg?

Sen tog jag upp min bok av Kurt Vonegut och log lite för mig själv. För jag insåg att de här tre välklädda männen aldrig ens hört ordet arbetsplatspolitik.

April April

Där fick ni allt en jävla känga, såklart det här inte är någon deppblogg! Det är ju en happy-camper blogg! Bara för att det är första april, jag fyller år om 22 dagar, det är påsk som 20 så köpte jag de här goa och glada byxorna idag. Be Happy!

Jag ska nischa den här bloggen lite mer, det ska bli en deppblogg

Kändiskåthet

Idag när jag gick till Matpressen så mötte jag Telia-Pojken. Jag blev såklart väldigt glad men samtidigt inte så överraskad, eftersom han bor och går i skola precis bredvid (vi ses alltså ofta). Den lilla brat-telia-pojken rökte och gick hand i hand med en liten späd högstadieflicka.



Även fast man som Stockholmare ser mer eller mindre "kända" människor dagligen så blir jag alltid alldeles pirrig och fnissig. Det är löjligt. Alla andra i min närhet verkar helt ointresserade, i flera av fallen känner de inte ens igen personen som jag anser vara känd. Då kanske man inte egentligen är känd. Kanske någon tycker jag är känd. Jag har ju figurerat ganska mycket i media. Till exempel aftonbladet, expressen, metro, mitt i söderort och nån sosseblaska 1991.

Anna Tipsar #5

Jag vill tipsa om en riktig gammal goding. Musikvideon till Hive Mind med Dinosaurs are still alive som vi gjorde för 2 månader sen. Jag känner att den har fått alldeles för lite uppmärksamhet på senaste tiden.

Dinosaurs Are Still Alive - Hive Mind from Sippin Productions on Vimeo.

I filmen kan man se bland annat: Ungdomar som umgås och dricker, jag som dansar och hackar gurka, en ung man som är kusligt lik Per Oscarsson, Diablo II, två fasligt söta och blonda pojkar och mycket mycket mer! Enjoy

Lägenhetsspelningen: Karantän

Som jag talade om tidigare så hade Sippin Productions en lägenhetsspelning i Lördags. Först ut var Karantän, superfresh noise.

Karantän live in the livvingroom from Sippin Productions on Vimeo.

Den här filmen nästan 35 timmar att göra för mig och Lucas. Teknikproblem <3

Det är säkert att det blir Säkert!

Som på ett bananskal halkade jag in på Debaser ikväll och fick en gratis biljett till Säkerts sedan länge utsålda spelning (och en gratis öl).
Jag hade förväntat mig tårar i floder. Det finns ingen skiva jag lipat så mycket till som "Säkert" som kom när jag gick i nian. Shit alltså. Och så fort jag känner mig lite nere så är det alltid någon av Annika Norlins sånger som jag lite vemodigt nynnar på.

Men vad hände då? Nej ingenting. Jag var bara fett glad och dansant. Självklart skrynklades ansiktet ihop och ögonen vättes när hon spelade "Någon gång måste du bli själv", men annars så hände det så mycket mer.

Jag kanske börjar bli vuxen. Att fälla tårar över pojkar jag aldrig kan få kanske tillhör en svunnen tid... Bra i så fall.

Igår var jag på lägenhetsspelning i Tyresö. Lineuppen bestod av följande: Bristlemouth, Karantän och förihelvete jag!!! Jag var asbra. Jag hade en unplugged spelning med levande ljus under earth our. Jag är fortfarande i extas.

Ljud och bild från detta magiska event kommer självklart inom kort.

Deppigt värre

Den senaste tiden har jag sett människor som tigger om pengar varje dag i tunnelbanan. Jag överdriver inte, varje dag, jag har haft koll. Det kan betyda två saker:

1. Jag har blivit mer observant
2. Det har ökat

Jag lägger min röst på 2. Lägger man ihop det ena och det andra, läser lite Marx och deppar lite så är ju skälen uppenbara.

Jag tänkte inte göra något långt politiskt inlägg nu, det är jag inte i form för. Men jag tycker alla kan ägna några minuter till att tänka på samhällets förfall. På Marx. Och så kanske lite förtryck i allmänhet.
Jag tycker i alla fall att det är läskigt när man tänker på vart det här landet verkar vara på väg.


Nu vill jag gå över till något helt annat

Jag har i hela mitt liv haft svårt att sova på natten, å jag gjorde en lite postironisk konstfilm om det. Håll till godo.

Anna Tipsar #4 Menskopp

Medan jag ligger här i min säng, snoret rinner, huvudet dunkar och febern gör så jag yrar fram både det ena och det andra, vill jag passa på att tipsa om en sak alla vet om men ingen köper.

MENSKOPPEN!
Damer, herrar, ungar och hundar! Lita på mig när jag säger att livet blir en fröjd med denna silikonkopp. Låt mig bjuda lite på mig själv och ge er exempel på riktigt tokroliga små händelser och goda skratt som menskoppen givit mig. g

1. När jag kokade den efter en veckas användning, la mig ner i soffan för att slösurfa lite men slutade med att se tre avsnitt utav Six feet under istället för att stänga av plattan.

2. När jag sedan köpte en ny och Helle och jag invigde den genom att skåla i gin med den.

3. När jag tömde den på Jacob och Adams vita badrumsmatta.

Man kan tillexempel köpa här, här och här

Vit Päls

Nu kommer Leo tycka att jag är hipster-indie-tönt men jag får ta det. Igår var jag och såg Calle från Vit Päls när han sjöng på baren Noel's.
Det var väldigt mysigt och roligt, dock körde han för lite låtar. Jag önskade så klart min favorit Hemsläp Blues som jag talat om innan, men den ville han inte spela, han hade glömt bort texten men medgav att den faktiskt var väldigt bra.

Innan spelningen fick jag och Jacob även en otroligt exklusiv intervju med Calle som vi tänker använda i nästa nummer av Jacke B - Ett livsstilsfanzine. Nu ska vi bara gå igenom en halvtimmes bandat material och plocka ut de godaste bitarna.

Innan spelningen kom igång värmde Calle upp publiken med lite Passa Guran, jag filmade lite.

Anna Tipsar #3

Se kortfilmen Nudisten av My Sandström

(senare idag ska jag lägga upp lite film från Vit Päls spelningen jag var på igår, jävlar vad bra det kommer att bli)

Anna Tränar gitarr

Jag sitter och tränar gitarr. Jag filmade när jag framför första versen av
Ballad vid minnet av en kamrat med Dan Berglund

Det som är bra med det här klippet:
Jag bjuder på mig själv
Jag har en vacker ton
Jag sitter i ett konstnärligt motljus

Det som är dåligt med det här klippet:
Gitarren är ostämd
Jag glömmer texten
Jag spelar fel
Av nån anledning blev det sjukt osynkat

I mitt nästa liv köper jag en Iphone

Idag har jag lagt in mobilbilder på dator (och många andra hushållssysslor tex. städa, diska, ack så som den skurkärring jag är)
När man lägger in mobilbilder på datorn så slås man av två saker:

1. Det är mycket sämre kvalié än vad man trodde. (Man är inte längre stolt över att ha en mobil a lá 40 år)
2. Jag har ingen som helst skamm i kroppen verkar det som.

Det jag har kommit fram till att jag smygfotar väldigt mycket människor, och sen glömmer jag bort det. Här är några av mina favoriter:

Här ser vi än typisk knegare. Det tyckte jag var kul, född och uppväxt i en medelklassfamilj, som jag är.

Här kan vi skåda en, kanske 65-70 år gammal farbror som i sin ensamhet bygger med klossar i barnrummet på tekniska museet. (Obs. att han verkade vara där ensam). Måste också tillägga att även jag var ensam på museet denna eftermiddag. Men jag hade plankat in.

Ha! Där lurade jag er allt! Det är ingen riktig människa som gått av som ni trodde, det är en benprotes.